01/12-13 Snälla, värm mitt kalla december hjärta

Förra året vid den här tiden träffade jag någon som jag trodde skulle förändra allt. Någon som jag trodde att jag skulle förälska mig i, längre än i bara några veckor. Jag fick min nyårskyss av honom, och jag tänkte att "yes" äntligen är det min tur. Men det kändes inte rätt. När jag tänker tillbaka ett år så kan jag inte fatta hur mycket som har hänt. Så många avslut, inte lika många starter dock men ändå, så mycket har hänt. Jag kan inte undgå att undra: "var befinner jag mig ett år från nu?" Det är häftigt för det är det ingen som kan veta. Om en vecka kanske jag möter mannen jag vill gifta mig med, det äf inte så troligt, men det fina är att man aldrig kan veta. 

Det är första advent, och jag mår medelbra. Inte speciellt glad över något annat än att det snart är jul, jag längtar inte till nyår av samma anledning som alla andra år, jag kommer inte hiita en snygg klänning, eller jag kommer kanske hitta en, men den kommer inte passa på mig. Hah. Mitt nyårslöfte är att skaffa mig bättre självförtroende, börja träna igen och gå ner dom där jävla kilona som jag verkligen inte behöver, dom där "jag är ledsen så jag äter en hel ben&jerrys ikväll" kilona som verkligen format min kropp till raka motsatsen av vad jag vill att de ska se ut som. 

Julen är förväntningarnas tid, helt klart. Men sålänge jag går genom dörrarna till 2014 som en starkare mer självsäker människa så vet jag att jag kan lyckas med allt jag vill. Kram på er!










29/11-13 Julmyser i smyg





Mindre än en månad kvar till jul, julmyser hemma och pyntar och bara känner lugnet. Klippte håret idag, så skönt när man har toppat håret. Imorgon åker jag och finaste tjejerna till härnösand och festarloss. Ni får ha det gött vänner, kram! 

26/11-13 Vagabond


Köpte dessa snygga skor idag, så jäkla nöjd. Perfekta både till vardag och fest. Köpte dem på scorett! Är verkligen jätte nöjd!


25/11-13 pics






Bilder från min iphone den senaste veckan.



31/10-13 Halloweens night

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Egoistens morsa, de är jag. Haha, men tycker de är as kul att fixa sig, och när man blir nöjd är det alltid kul att fota. Specielt när jag har min nya kamera och fjärrutlösaren. Halloween ikväll, men är bara hemma, kanske ska ut med sanna dock. Men vet ej.. vi får se. Vi hörs hörni, kram.
 
 
 
 
 
 
 

30/10-13 RihRih <3







Min största inspirationskälla. Världens bästa artist, världens bästa sångerska. En sann konstnär. Jag älskar verkligen Rihanna, längtar tills jag får gå på en till utav hennes konsärer. RihRih i love you ♡ 

28/10-13 Delicious nightmare

 
 
 
 
Gjorde ögonfransförlängning idag, är super nöjd! Gjorde dem på salong Bellica här i sundsvall, och tjejen som gjorde dem på mig var verkligen jätte duktig. Så nöjd!!!
 
 
 

28/10-13 "och aldrig har jag varit så rädd"

Jag läste nyss en hjärtskärande artikel om en pojke, 16 år som dött i cancer. Det kändes så avlägset att läsa om, men det kändes som att mitt liv stannade upp, som att någon tryckte på paus. 

Cancer. Denna fruktansvärda sjukdom, som likt ett roulettspel slumpvis väljer ut vem och vilka den drabbar. Det finns ingen skicklighet inblandad, spelreglerna står klara, vinn eller förlora.

Det finns ingen jag känner som inte har en bekant som har eller har haft cancer. Inte heller jag kan sträcka upp handen och säga emot. Både min farmor och farfar dog i cancer. Först farfar, sedan farmor. Men jag var ganska liten då, och det jag minns mest av dom var att dom var kärleksfulla personer som var generösa och lyckliga. Dom älskade varandra. 

Vi bodde långt ifrån varandra, 30 mil närmare bestämt. Men jag minns att jag, mamma pappa och min lilla syster åkte upp till dom i jämtland några gånger varje år. Jag älskade att vara där. Jag minns att så fort jag kom fram till tossön som det kallades där min farmor och farfar bodde, så ville jag åka rymdskepp med farfar. Vilket innebar att jag satt på en träningscykel, och trampade medans farfar stod bakom och åkte med mig till rymden i rymdskeppet. Det var det bästa jag visste. 

Men ett år när vi kom upp dit var inte allting som vanligt, det var bara farmor som kom och öppnade dörren när vi kom dit, jag minns att jag undrade varför inte farfar kom och öppnade också. Jag hade visserligen hört när mamma och pappa pratade, dom var inte glada och jag hörde att farfar inte var pigg. Jag trodde han var förkyld. Så var det inte. När jag kom in i vardagsrummet så satt min annars pigga, glada starka farfar där med slangar i näsan och andades tungt. Men så glad han blev över att se oss. Jag blev rädd. Jag förstod inte, men ingen förväntade sig att jag skulle förstå heller. Men min farfar hade cancer och ett år senare var han borta. Jag minns att vi hälsade på på sjukhuset där han låg några dagar innan, och jag minns att mamma jag och min lillasyster åkte hem utan pappa den gången. Han skulle vara kvar längre. 3 dagar senare var min farfar borta. Jag minns när mamma svarade i telefonen i köket och jag hörde hur hon började gråta, sen kom hon till mig och kramade mig hårt och jag tror inte ens hon sa någonting, då förstod jag, och det var som att i det ögonblicket så lämnade jag barndomen.

Sedan följde några jobbiga månader utav sorg och till sist en begravning. Jag kunde inte gråta på begravningen. Jag ville men jag kunde inte. Jag såg min farmor lägga blommor på sin älskades kista och jag minns att jag kände mig arg. Arg och ledsen på den där jävla cancern, som gjort alla jag älskade så ledsna. 

Det gick nått år efter farfars begravning, så var det min farmors tur. Hon hade bröstcancer. Hon blev friskförklarad som ung, lovad att det inte kunde komma tillbaka. Men det gjorde det. Min fina lilla farmor med mörkbrunt hår utan ett enda grått hårstrå trots att hon var 60 år. Alldeles för ung för att dö. 

Jag vet hur mycket hon älskade oss, min pappas familj och min fasters familj, men på något sätt så gav hon upp när farfar dog, hon ville vara med honom. Jag såg hennes hår falla av, jag fick se henne skallig, men för det mesta hade hon en bandana på huvudet. Hon var så fin fast än att hon var sjuk. 

Jag minns när vi hade varit där ett par dagar på vintern, och vi skulle åka därifrån, så var farmor blekare än vanligt och jag tyckte att hon såg lite läskig ut, frånvarande lixom. Så när jag skulle krama henne hejdå så visste jag att det nog var sista gången, jag minns att jag kramade extra hårt, såklart försiktigt, men ändå så att hon skulle känna hur mycket jag älskade henne. Och jag önskade så innerligt att min kram skulle göra henne frisk. Det gjorde den inte.

Det gick någon månad, hon blev bättre ett tag, men sedan blev allt sämre än det hade varit igen. Och vi åkte upp igen, men denna gång låg farmor bara i sängen och hon pratade inte så mycket med oss, mest med min pappa och faster. 

Jag mamma och min syster åkte hem. Pappa och hans syster skulle vara själva hemma med farmor några dagar. Samtalet kom och historien upprepade sig, mamma kom gråtande med telefonen i handen, kramade mig och sa "nu är farmor borta, nu har hon inte ont mer". Sedan grät jag, jag grät och grät, jag var 10 år men jag kände mig tvungen att bli vuxen. För att cancern gjorde alla dom som jag älskade ledsna, och jag ville trösta dom. Begravningen kom, och jag har aldrig varit så rädd. Jag var rädd för att gråta, rädd för att inte gråta. Rädd för vem som cancern skulle drabba härnäst. 

Nu är det 8 år sedan. Jag tänker på min farmor och farfar varje dag, och jag vet att dom är med mig i allt jag gör. Jag vet att dom älskar mig precis som jag älskar dom. Men allt jag önskar är att få ha dom här. Det går inte. Cancern tog två viktiga personer i mitt liv. Cancern tar hundratals liv varje dag. Jag undrad bara varför. Jag kommer aldrig förstå, och mina tankar går ut till alla som kämpar, till alla er som har en nära som kämpar för att vinna. Vi ska vinna över cancern, jag vet att vi ska det. Jag vet att det är snart.



26/10-13 I'm searching for a paradise that i just can't seem to find

 
 
 
 
 
 
 
 
 
I brist på annat att göra så bestämde jag mig för att testa min nya fjärr utlösare till kameran. Den fungerar prima, och här ovan har ni några bilder som bevis. Haha inte föratt bilderna är speciellt fina, men det är alltid kul med lite egobilder. Hoppas alla har en trevlig lördag och glöm inte bort att klockan ställs tillbaka en timme inatt, ni som partajar ikväll, partaja på alltså! Ha de gött, kram!
 
 
 
 
 
 
 

22/10-13 Shopping is my love life


Beställde nyss hem denna, har letat länge efter en sån här skön sweatshirt och äntligen hittade jag den perfekta. Hoppas den snart är hemma hos mig för då kommer jag bo i den bokstavligt talat! 

22/10-13 Sickness

Har du någonsin saknat någon så mycket att du känner dig mentalt sjuk? Blotta tanken på alla era minnen, alla saker ni sa till varandra, som verkade hålla i en evighet, torkade ut, möglade och dog. Ändå finns det ingen annan. Du var lycklig med honom, när ni skrattade så fanns det ingenting annat och i den stunden hade du överseende med alla dumma saker han gjort. Du älskade att vakna bredvid honom, se på honom när han fortfarande sov, du insåg det inte då, hur lycklig du faktiskt var. Det är först i efterhand som du minns hur han såg på dig, hur han höll dig, hur kär han var, men du skakade bara av dig dina egna känslor, allt var ju för bra för att vara sant? En gång sårad, aldrig hel igen. Och gud vad du hatade när han inte hörde av sig, när han var sådär dryg och barnslig, men hur kunde du någonsin få fram ilskan, när du såg in i hans hasselnötsbruna ögon och all smärta du någonsin känt var som bortblåst. 

Hur blir man hel igen? Hur blir man lycklig? Hur skrattar man så man får ont i magen utan honom? Du har glömt allt. Det finns ingen morgondag, bara här och nu och kampen för att inte tappa greppet om dig själv. Jag känner inte efter längre, så finns jag? Tänker inte gråta, tänker inte skrika, tänker bara stå stilla. Här och nu, då var då. Glöm bort, stäng av, ta farväl. 




19/10-13 ego boost

 
 
 
 
 
 
 
 

15/10-13 photos by me








Bilder från senaste veckan. Hope you like!


01/10-13 Nya skor

Köpt mig ett par nya skor, dom är så fina. Varmfodrade och helt perfekta. Love them! 




22/09-13 Bilder från turkiet

Nu när jag ändå är igång vill jag visa er lite bilder från när jag var i turkiet i juni. Det var så underbart och jag hade verkligen en otrolig vecka med mina tjejer. Saknar det så himla mycket. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alla bilderna är tagna med Iphone.

22/09-13 Bilder från idag

 
 
 
 
 
 
 
Fotade lite här hemma på alnö idag när jag och min syster var ute och gick. Blev nöjd och är verkligen glad över att jag köpte min Nikon D3100, det är så stor skillnad mellan den och min gamla Nikon D60. Hoppas ni gillar bilderna!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

22/09-13 Bilder från Open Trot

Här är några bilder från Open Trot som ägde rum här i Sundsvall för några veckor sedan. Bilderna är helt oredigerade, har inte orkat lägga tid på att sitta vid datorn senaste tiden och jag tycker faktiskt är bilderna gör sig bäst precis som de är. Vad tycker ni, visst är hästarna super fina?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

22/09-13 Starten på min fotoblogg

Hej på er! Jag har bestämt mig för att starta en fotoblogg, som för det mesta kommer innehålla bilder antingen från min Iphone eller min systemkamer. Jag kommer förmodligen lägga in annat också, men huvudsakligen kommer bloggen att innehålla inspirerande och självklart fina bilder. Jag hoppas ni kommer gilla det!
 
 

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.


Nyare inlägg
RSS 2.0